Här hittar du information om enskilt vatten och en vägledning om gränserna för enskilda vattenområden som visas då du söker i kartapplikationen och fiskelagens bestämmelser om fiskerätt.
I karttjänsten hittar du fiskelagens bestämmelser under ”Enskilt vatten”.
Olika regler för enskilt och allmänt vatten
Gränsen mellan enskilt vatten och allmänt vatten är av betydelse när det gäller att fastställa rätten till fiske, eftersom olika regler gäller för fiske på enskilt och allmänt vatten. Gränsdragningen mellan enskilt och allmänt vatten regleras i lagen om gräns mot allmänt vattenområde (SFS 1950:595).
Lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde, Sveriges riksdag
Vattenområdena närmast kusterna i havet och längs stränderna i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland är enskilt. Rätten att fiska inom de enskilda vattenområdena regleras i Fiskelagen (SFS 1993:787).
Fiskelag (1993:787), Sveriges riksdag
Fisket i enskilt vatten tillhör fastighetsägaren
Rätten att fiska på enskilt vatten tillhör ägaren av fiskerätten i det vattenområde som är knuten till en fastighet. Men fiske med handredskap är ändå tillåtet på det enskilda vattnet längs kusterna i havet samt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Likadant är det i Mälaren trots att allt vatten där är enskilt.
För att fiska i övriga sjöar och vattendrag måste du alltid ha fiskerättsägarens tillstånd. I många sötvatten finns det fiskevårdsområdesföreningar som upplåter fiske mot att du köper ett fiskekort. Information om upplåtna fiskevatten kan du hitta på Fiskekartan.
Gränsen är oklar
Enskilt vatten är det vatten som är fastighetsindelat och kan ägas av enskild. Fastigheters gränser mot allmänt vatten är i hög grad okända till sitt geografiska läge. Huvudregeln i fiskelagen är att fisket i enskilt vatten tillhör fastighetsägaren. Men eftersom laga skifte och andra förändringar i fastighetsindelningen historiskt har utförts på olika sätt finns det fastigheter som ligger vid vatten som saknar fiskerätt, liksom det finns fastigheter som inte ligger vid vatten men ändå har fiskerätt.
Min Karta (fastighetskartan), Lantmäteriet
Stränder och holmar som ägdes av staten
Varje svensk medborgare får fiska fritt i havet på samma sätt som på allmänt vatten vid sådana stränder, skär och holmar som den 30 juni 1986 ägdes av staten och som då inte hörde till något hemman eller innehades på särskilda villkor.
Rätten till fritt fiske på enskilt vatten
Det finns flera undantag från huvudregeln att fiskerätten inom enskilt vattenområde tillhör ägaren av fiskerätten. Varje svensk medborgare har rätt att fiska i enskilda vatten i den omfattning och på det sätt som anges i bilagan till lagen (den så kallade frifiskerätten). Av bilagan framgår att svenska medborgare har rätt till handredskapsfiske på enskilt vatten längs kusterna och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Med handredskap avses spö, pilk och liknande rörligt redskap som är utrustat med lina och högst tio krokar.
Utländska medborgare har samma rättigheter som svenska medborgare att fiska med handredskap på både allmänt och enskilt vatten.
Av bilagan till fiskelagen framgår vidare att svenska medborgare i olika utsträckning har rätt till annat fiske än handredskapsfiske i enskilt vatten till exempel fiske med nät och långrev. Bilagan anger vilka ytterligare redskap utöver handredskap som får användas och vilka fiskarter som får fiskas på enskilt vatten inom olika geografiskt angivna områden. Vidare innehåller bilagan särskilda detaljbestämmelser för fisket inom de olika områdena, såsom regler om minsta vattendjup och minsta avstånd till land.
Gränsen mot allmänt vattenområde
Det mesta vattenområdena i havet är så kallat allmänt vatten. Den del av vattenområdet som tillhör fastigheter och därmed utgör enskilt vattenområde varierar i landet men i huvudsak gäller följande grundregler:
Strandvattenregeln
”Strandvattenregeln” innebär att allt vatten är enskilt inom trehundra meter från fastlandet eller från ö av minst etthundra meters längd. Dessutom gäller att allt vatten är enskilt från land ut till närmast belägen djupkurvan som markerar tre meters djup. Detta innebär att på grunda områden vid land kan enskilt vatten sträcka sig längre ut än 300 meter från land, dock gäller alltid minst 300 meter om vattenområdet är djupare än tre meter.
Enklavregeln
”Enklavregeln” innebär att allt vatten som har en förbindelse med öppna havet endast över enskilt vatten räknas som enskilt det vill säga även om avståndet till land överstiger 300 meter. I havsvikar med trånga mynningar och där avståndet understiger 600 meter (300+300m) är allt vatten enskilt annars skulle det bildas så kallade enklaver med allmänt vatten.
Kilometerregeln
Från Listershuvud i Blekinge norrut till gränsen mot Finland gäller ”kilometerregeln”. Det innebär att allt vatten är enskilt om det inte är en öppen förbindelse från fastlandet eller öar (minst 100 meter) till havet på minst en kilometer. Detta innebär exempelvis att havsvikar med en öppning på mindre än en kilometer mellan yttersta uddarna utgör enskilt vatten.
Indelningen av enskilda vattenområden
Särskilda bestämmelser om allmänhetens rätt att fiska på enskilt vattenområde vid kusten och sjöarna finns för följande områden:
- Från riksgränsen mot Finland och till gränsen mot Östhammars kommun
- Från och med Östhammars kommun till gränsen mot Östergötlands län.
- Från och med Östergötlands län till och med Kalmar län norr om Kråkelund
- Från Kråkelund i Kalmar län och Blekinges östra kust till Torhamnsudde
- Gotlands län
- Blekinge län väster om Torhamnsudde
- Skånes östra och södra kust
- Skånes västra kust och Hallands och Västra Götalands län
- Vättern
- Mälaren
- Inom Björkfjärden, Prästfjärden, Hovgårdsfjärden i Mälaren
- Hjälmaren
- Mellanfjärden i Hjälmaren
- Storsjön
