Fiskelagstiftningen innehåller en del facktermer och andra begrepp. Här har vi samlat några av dem i ordlista med förklarande text.
Aktiva redskap
Fiskeredskap som söker upp fisk eller skaldjur, exempelvis trål eller sportfiske. Jämför med passiva redskap.
Akvatisk
Något som är i vatten, till exempel akvatisk flora (vattenväxter) och fauna (vattenlevande djur).
Allmänt vatten
Fiskerättsligt indelning av vattenområde där allmänt vatten är sådant som inte är enskilt. På allmänt vatten är det staten som bestämmer över fiskerättigheterna. Med vissa undantag är allt vatten i havet och de stora sjöarna som ligger mer än 300 meter utanför fastlandet eller ö av minst 100 meters längd allmänt vatten. Området närmast land är enskilt vatten.
Baslinjen
Baslinjen är ett begrepp som används för att ange varifrån en stat beräknar sitt territorialhav och sin ekonomiska zon. Baslinjen utgörs normalt av lågvattenlinjen utmed kusten. Där kusten är flikig med vikar eller där det finns öar och skärgård dras baslinjen längs de yttersta uddarna.
Blandfiske
Fiske som fångar flera olika arter i redskapen
Bottniska viken
Bottniska viken är den nordligaste delen av Östersjöområdet från Ålands hav och Skärgårdshavet och norrut.
Brackvatten
Brackvatten eller bräckt vatten är vatten med en salthalt som är högre än sötvatten men lägre än i normalt havsvatten (oceanerna). Salthalten i brackvatten ligger mellan 0,5-30 psu (practical salinity unit) eller i promille (tusendelar).
Egentliga Östersjön
Till Egentliga Östersjön räknas havsområdet söder om Ålands hav och Skärgårdshavet söderut till Öresund och Bälten. Finska viken och Rigabukten räknas inte in.
Ekonomisk zon
En kuststats ekonomiska zon är ett område utanför territorialhavet som kan vara högst 200 nautiska mil. I den ekonomiska zonen har kuststaten viss juridisk rådighet enligt gällande internationella konventioner.
Enskilt vatten
Fiskerättsligt indelning av vattenområde där enskilt vatten är sådant som inte är allmänt. På enskilt vatten har fastighetsägaren fiskerätten. Fiskelagen ger dock allmänheten rätten att bedriva visst fiske även på enskilt vatten i havet och i de fem stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland). I havet och i de stora sjöarna sträcker sig normalt det enskilda vattnet ut till 300 meter från strandlinjen eller ö av minst 100 meters längd.
Fast redskap
Fiskebyggnad och fiskeredskap med ledarm fastsatt i botten som avses stå kvar i mer än två dygn i rad.
Fiskefartyg
Ett fartyg som är utrustat för yrkesmässigt fiske.
Fiskelicens
Tillstånd att bedriva visst yrkesmässigt fiske med yrkesmässiga redskap. Licensen är personlig och lämnas av Havs- och vattenmyndigheten efter prövning.
Fisketillstånd
Komplement till fiskelicensen. Tillståndet behövs för vissa typer av fisken under vissa perioder och i vissa områden.
Fiskådra
En fri led för vandringsfisk i vattendrag eller sund. Som regel utgör fiskådran en sjättedel av vattnets bredd i den djupaste delen. Fiskådra ska hållas fri så att fisk kan passera. Att exempelvis lägga ett nät tvärs över en vattendragsmynning innebär att fiskådra saknas (mer info se fliken ”Allmänna regler om fiske” på webbsidan).
Fredningsområde
Vattenområde, ofta beläget i anslutning till vattendrags utlopp i hav eller sjö, där det finns skärpta fiskebestämmelser.
Fredningstid
Tidsperiod då det är förbjudet att fiska efter vissa arter.
Fritidsfiske
Fiske som bedrivs för rekreation och/eller konsumtion av fångsten i det egna hushållet.
Föreskrifter
Regler som utfärdas av myndigheter och publiceras i egna författningssamlingar som till exempel i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS).
Förordningar
Regler som utfärdas av regeringen av publiceras i SFS (Svensk Författningssamling).
Garn
Nät
Handredskap
Med handredskap avses spö, pilk och liknande rörligt redskap som är utrustat med lina och högst tio krokar (typ av rörligt redskap).
Havsbruk
Odling av fisk, skaldjur, blötdjur (musslor och ostron) eller alger i havsvatten.
Inre vatten
Vid kusten belägna hamnar, bukter och vikar samt vattenområden innanför baslinjen. Till inre vatten räknas också insjöar, vattendrag och kanaler.
Kilnot
Fiskredskap av nät/garn med killiknande ingång bestående av två rum, förbundna med varandra genom en kilöppning, samt en landarm och en eller två sidoarmar. Redskapet hålls förankrad med draggar och utspänd med flöten.
Kräftpest
Sjukdom som främst dödar flodkräfta. Orsakas av av en algsvamp (Aphanomyces astaci) som är en parasit på kräftan.
Kustvattenområdet
Vattenområdet som sträcker sig ut fyra nautiska mil ut från kusten (baslinjen).
Lag
Regler som beslutas av riksdagen.
Långrev
Redskap bestående av en lina/grov tråd där högst 100 krokar finns länkade med varandra.
Maskstorlek
Avstånd mellan trådarna (knutavstånd) i ett utspänt nät.
Minimimått
Minsta storlek på art som får behållas efter fångst. För fisk mäts längden från nosspets till stjärtfenans yttersta kant (övriga arter, se fliken ”Minimimått och Återutsättningsskyldighet i havet” på webbsidan).
Mjärde
Burliknande redskap som används vid fiske oftast gjorda av metallnät.
Nautisk mil
1852 meter
Parryssja
En parryssja består av två motstående strutar eller fångsthus med en gemensam ledarm däremellan.
Pelagiskt fiske
Fiske i den fria vattenmassan och inte vid botten. Exempel på pelagiska arter är sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis.
Ryckfiske
Fiske med avsikt att rycka fast krokar utvändigt på fisken.
Ryssja
Ryssja är en nätstrut som hålls utspänd av ett antal bågar. Ingången är trattformad och ytterligare ett par trattar leder in till det innersta rummet. En ledarm leder fisken in i struten.
Rörligt redskap
Fiskeredskap som inte är fast redskap. Vanliga fiskenät, fiskespö och mjärde är exempel på rörliga redskap.
Saltvatten
Vatten betraktas som saltvatten redan vid en salthalt av 0,5 psu (promille). Oceanernas vatten har en salthalt på i genomsnitt 35 psu. Salthalter under 30 psu betecknas även som brackvatten. Färskvatten har alltså en salthalt under 0,5 psu.
Sjöterritorium
Ett lands sjöterritorium — landets inre vatten och landets territorialvatten — delas fiskerättsligt in i enskilt vatten och allmänt vatten.
Strut
Del av fångstredskapet ryssja som är ett strutformat rum av nät där fisken fångas.
Sötvatten
Vatten (färskvatten) som inte är salt eller bräckt. Det har en salthalt som understiger 0,5 psu (tidigare kallat promille).
Teln
Övre och nedre del på nät som gör att nätet står vertikalt i vatten efter utläggning.
Territorialhav
Vattenområde i havet ut till en gräns av högst 12 nautiska mil från den baslinje (i princip från fastlandet och skärgårdsområden) man bestämt sig för längs kusten.
Tina
Bur
Utter
Typ av fiskeredskap med en lina med många krokar som dras efter båt. Att fiska med utter kallas ”att uttra”.
Vattenbruk
Uppfödning eller odling av vattenlevande organismer.
Östersjön
Östersjöområdet som består av flera havsområden som kallas för Östersjön. Området innefattar Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön.
